Throwback Thursday: Mystery Man


Torsdag igen. Och återigen en bild från förr. Den här gången får vi nöjet att stifta bekantskap med hall-of-famer Harmon Killebrew. Men jag tänkte inte säga så mycket om honom. Han var helt grym på att slå home runs. När han 1975, efter 22 år lade av var det bara Babe Ruth som hade slagit fler home runs i American League. Harmon spelade 20 av sina 22 år för Minnesota Twins. Men varför har jag valt den här bilden?

Jo, legenden säger att det är Harmon Killebrew som är spelaren som avbildas på logotypen för Major League Baseball. Jerry Dior, den grafiska formgivaren som gjorde logotypen 1968, säger att han inspirerades av ett flertal bilder. Säkert för att slippa just detta, spekulationerna om vem det är på loggan. Det snacket gav Mr Killibrew inte mycket för.

”I was in the commissioner’s office one day in the late 1960s … and there was a man sitting at a table. He had a photograph of me in a hitting position, and he had one of those grease pencils that you see at a newspaper, and he was marking that thing up. I said, ‘What are you doing with that?’ and he said they were going to make a new Major League Baseball logo.”

Jag tror att det är just den här bilden Jerry Dior tittade på. Här nedan ser ni ett litet snabbt test jag var tvungen att göra. Bilden är spegelvänd, men annars i original. Den största skillnaden är hur slagträt hålls och det är ofta den detaljen som tas fram för att stärka teorin om att det inte är Harmon, men det kan ha varit en grafisk fråga för att få till en snygg logotyp, precis som tillägget med bollen. För en snygg logga är det. Och ett helt säkert svar på frågan kommer vi nog aldrig att få. Och borde inte heller få. Det gör bara logotypen ännu mer spännande och myter och legender ska för alltid vara just myter och legender.

Annonser

Classic Clips: The Throw

”That throw needs to be framed and hung on the wall at The Louvre, next to the Mona Lisa.” Seattle Post-Intelligencer, 11 april 2001

Ichiro

Efter att ha dominerat japansk baseboll i sju säsonger gjorde Ichiro Suzuki debut i MLB och blev den förste spelaren på 26 år att bli utnämnd till både Rookie of The Year och MVP. Men det var redan i sin åttonde match i MLB som han satte sitt första stora avtryck i den amerikanska basebollhistorien. Willie Mays legendariska ”The Catch” fick sin motsvarighet i Ichiros ”The Throw”.

När Ichiro blev en Yankee i somras publicerade The New York Times krönikan The Throw That Made a Phenomenon. En snygg hyllning till Ichiro och hans smått otroliga karriär. Läs den och se sedan videoklippet och njut: The Throw. Poetry in motion.

Hot Stove updates

20121127-071416.jpgMed Winter Meetings bara en vecka bort kan det börja hända grejer för klubblösa spelare. Här är de mest intressanta namnen.

Listan kommer att uppdateras löpande när någon spelare signerar ett nytt kontrakt. Kan även komma att kompletteras med eventuella monster trades.

Uppdaterad 12 februari. Michael Bourn till Indians.

Läs mer

Throwback Thursday: Brrr, Barry

20121120-070305.jpg

Veckans bild från förr har jag inte grävt fram på internet, utan hittat i en gammal förbundstidning långt ner i en fuktig flyttkartong. Så analogt.

Den föreställer alltså Barry Bonds i något Stina Dabrowskiish-hopp på besök hos ”svärmor” i Norrtälje. Que? Den givna första tanken är ju givetvis att snubben måste frysa sina kalifornienvana ballar av sig i den där träningsoverallen, som på sin höjd är gjord av vindavvisande polyester. Det är nog mycket troligt att ”frugan” mörkade Nordupplands temperaturstatistik innan avfärd.

Jag kan riktigt se hur Barry varje dag pulsar runt i skogarna, som en ursinnig varg mellan granarna, över stock och sten som en taggad Sylvester Stallone i Rocky IV. Ni vet, när han förlägger sin träning till den sibiriska ödemarken. Draaaaagoooo!

Eller inte. Jag tror att han bedrev sina dagar i Sverige lite mer Dolph Lundgrenskt med ena handen i Balco-hinken och den andra i svärmors knäckskål. Som ett stort basebollufo i tv-soffan. Stirrandes på Leif What The F**k! Loket Olsson.

Tror att han nog hade hemlängtan och var lite julbordsrisig i kistan efter några dagar. Men fler kanske borde testa Norrtälje under offseason. Pre-Norrtälje hade Bonds 5,74 games between homeruns. Post-Norrtälje bara 3,37 games.

Låt oss nu lämna Mr Bonds med ett ödmjukt citat.

”Sometimes I surprise my own damn self.” – Barry Bonds

Dear Harvey, Tough shit.

Ramlade på en otrolig historia idag. Om världens kanske tyngsta pitching loss. Here we go.

Pittsburgh Pirates Harvey Haddix kommer alltid att bli ihågkommen för att tagit ett perfect game in i 13:e inningen. Det hände mot Milwaukee Braves den 26 maj 1959. Haddix retired 36 consecutive batters in 12 innings. Känn på den. Han fick tyvärr inget offensivt stöd av egna laget, samtidigt som Braves pitcher kastade en shut out.

Det var sorgligt nog ett fielding error som sprängde the near perfect game i botten av 13:e inningen. Och efter det gav Harvey även upp en intentional walk till Hank Aaron och en 2 out-RBI-double.

Trots det så rankas Haddix 12.2 innings-one hit-shut out som den kanske allra bästa pitcherinsatsen någonsin. Jag kan inte säga emot.

”Usually you have one or two great or spectacular defensive plays in these no-hitters. Not that night. It was the easiest game I ever played in.”
– Bill Mazeroski, Pirates 2nd baseman

Den skönaste gratulationen kom nog från gamla skolpolarna. Ett enkelt och slagkraftigt telegram.

”Dear Harvey, Tough shit.”
– Texas A & M fraternity

Baseball-Reference.com: Box Score

Classic Clips: Mazeroski’s walk-off home run (1960 WS Game 7)

Sedan historiens första World Series 1903 har det hänt en enda gång. En World Series Game 7 som avgjorts av en walk-off home run. Det har kallats den bästa World Series-match som någonsin spelats.

Året var 1960. Eftersom verkligheten har en tendens att överträffa dikten i den här magiska sporten, var det naturligtvis så att fullträffen innebar att underdoggarna Pittsburgh Pirates lyckades vinna inför sin hemmapublik över den stora oslagbara maskinen i pinstripes från The Bronx. Amerikanerna är fantastiska på att ta väl hand om sina idrottsminnen och sina hjältar. I den här bonusvideon kan man se hur staden bevarat den del av outfieldmuren med siffrorna ”406 ft” där Mazeroskis boll seglade över. Och den mysige huvudpersonen själv berättar att han på över 50 år aldrig har behövt betala en drink i Pittsburgh.

Men här tar vi en tripp tillbaka till 1960 World Series Game 7, botten av nionde inningen, ställningen 9-9, och ett av basebollhistoriens mest kända ögonblick: Bill Mazeroski’s walk-off home run.

Award Week

Ok. I veckan har det delats ut priser till höger och vänster. Tycker du att priserna hamnade i rätt händer?

MVP Award
AL: Miguel Cabrera (Video)
NL: Buster Posey (Video)

Cy Young Award
AL: David Price (Video)
NL: R.A. Dickey (Video)

Rookie of the Year
AL: Mike Trout (Video)
NL: Bryce Harper (Video)

Manager of the Year
AL: Bob Melvin (Video)
NL: Davey Johnson (Video)