Baseball Card Vandalism

20121228-204628.jpg

Det här är väl lagom fredagsunderhållning? Visst, det svider att se fina basebollkort vandaliseras, men några är underhållande, på ett skönt ”efter ett par glas vin” sätt. God fortsättning.
Baseball Card Vandalism

Annonser

Classic Clips: ”It gets through Buckner!!” (1986 WS Game 6)

Historiska idrottsögonblick brukar handla om triumfer. Inte i Bill Buckners fall. Där handlar det i stället om en av idrottshistoriens mest kända blunders. Buckners error i extra innings anses också förkroppsliga The Curse of The Bambino – förbannelsen som vilar över Boston Red Sox (eller åtminstone gjorde det fram till 2004).

Vid ställningen 3-2 i matcher till Red Sox gick Game 6 till extra innings. I toppen av tionde inningen ryckte Red Sox åt sig ledningen med två runs. Allt talade för att förbannelsen skulle brytas och att Boston skulle få fira. Bara tre outs återstod. I ett sådant läge brukade Red Sox coach John McNamara i normala fall ersätta Buckner på första bas med Dave Stapleton, som var stabilare defensivt. Men Buckner fick stanna kvar på plan. Han fick snart se Mets göra två snabba flyouts. Champagnen och bucklan var så nära, så nära.

Det var då det satte igång. Kalla det The Curse, kalla det otur, kalla det vad du vill. Efter tre raka two out-singles hade Mets reducerat Red Sox ledning och hade the tying run på tredje bas. Mets outfielder Mookie Wilson klev in i the batter’s box för att försöka hålla New Yorks hopp vid liv. Mets kvitterade på en wild pitch. Resten är historia. En sorglig sådan, men hur som helst ett av de mest kända ögonblicken i basebollhistorien. Klicka på stackars Bill för att se klippet.

Image

Och om det var någon som inte räknade ut det: dagen efter förlorade Red Sox Game 7.

Music Monday: Neil

Jag ville välja en artist eller en grupp från Toronto den här veckan. Om allt går i lås – och allt tyder ju på det – med R.A. Dickey, så står Blue Jays som självklara vinnare av off-season, så här långt. De kommer på allvar vara med att utmana om titeln i AL East kommande tre år.

Så vad i musikväg kommer från Toronto? Vad finns att välja på? Ja, efter att ha rådfrågat Google så visade det sig att stan har fostrat Alannah Myles, Rush och Neil Young. En no-brainer.

Rockin’ in the Free World kan vid en snabb koll ses som en gränslös hyllning till den fria världen, men Neil är ingen enkel man. Låten sprutar sarkasm. För så är det ju. Allt är fan inte bra, även om det nordkoreanska statsskicket inte heller är något att sträva efter. Låten känns tyvärr aktuell. Skolskjutningar hit, tiggare på gågatan sida vid sida med bedrövligt överdriven julhandel dit. It’s pretty fucking far from okay, kanske Marsellus Wallace skulle ha uttryckt det. Jag är fan inte guds bästa barn i den fria världen heller ha ha, men ska i alla fall försöka slänga en eller två tankar åt det hållet i jul, istället för att rapportera om alla nya miljonkontrakt. Behöver ett break från det nu, för att vara riktigt sugen nästa år.

Kommer väl tillbaka någon vecka in i januari. Om abstinensen blir för svår kommer jag att skåpsupa baseboll via Twitter, på vårt konto som har sagolika 24 followers. Nästan en roster! That’s it. 2013 kommer att bli fantastiskt.

Three strikes, I’m out.

”Hey ump, you have to throw me out!”

Saliven sprutar, halsartären pumpar som på Bruce Springsteen och kepan kastas i gruset så dammet yr. Domare ser ut att få ta emot en hel del av hetlevrade managers. Eller?

Att bli utvisad är ofta ett spel för galleriet av managern. Kliv bakom kulisserna och hör domarnas sköna stories om vad managers säger och gör för att bli förpassade upp på läktaren.

Skipper vs. ump arguments not always as they seem

Weekend Video: ”Try this one, grandpa”

En vacker dag kommer vi att servera en skön lista på de bästa basebollfilmerna här på FTCS. Smaka på det här så länge; en scen ur The Natural med Robert Redford. Scenen säger mycket om filmen – både om själva storylinen och om stämningen som filmen bygger upp. Ekot i den tomma arenan, blickarna, det hemmagjorda slagträt. Känn magin.

Throwback Thursday: Magic

20121213-113302.jpg

En gammal basketbild? Såklart. Magic Johnson är till stora delar inblandad i att förändra maktbalansen inom Major League Baseball.

Först lite kort om hans basketkarriär:
Earvin ”Magic” Johnson spelade 13 säsonger i NBA. Alla med Los Angeles Lakers. Han vann fem NBA Championships och tre MVP Awards. Hans stora rival var Boston Celtics Larry Bird. Givetvis är han invald i Hall of Fame, troligen som the best point guard of all time.

Tillbaka till baseboll. I våras ingick Magic i den grupp som köpte Los Angeles Dodgers för sanslösa två miljarder dollar. Jämför det med 845 miljoner som är det tidigare rekordet i MLB när Cubs fick nya ägare, eller med 1.47 miljarder som Malcolm Glazer fick pröjsa för Manchester United.

Och det tömde inte direkt deras plånböcker. Shoppingrundan har fortsatt. Det började i somras när de drog på sig $260 miljoner i lönekostnader då Josh Beckett, Carl Crawford och Adrian Gonzalez klev ombord. Den här veckan har de investerat $62 miljoner i den koreanske pitchern Hyun-Jin Ryu och $147 miljoner i 2012 års bästa free agent pitcher Zack Greinke. Det lär nog inte sluta där.

Men som tur är finns det intäkter också. Stora intäkter. Bara det nya tv-avtalet påstås vara värt groteska sex miljarder dollar.

Om det sedan räcker för att vinna NL West får framtiden utvisa. Med i gänget finns i alla fall en vinnare.

I can’t talk hitting, I can’t talk pitching. But I can talk winning.
– Magic Johnson

P.S. Coachen på bilden är legendaren Pat Riley. Vem den övercoola glasögonprydda mannen på bänken är vet jag inte. Enlighten me in the comments, please!

Video: MLB-säsongen 2012 på tre minuter

Det hinner hända osannolikt mycket under en säsong. Skönt klipp här som radar upp 2012 års största spelare och händelser. Josh Hamiltons four-homer game. Chippers sista home run i karriären – walk-off of the year. Mike Trout. Miguel Cabrera. R A Dickey. Yadier Molina. Matt Cains perfect game. Michael Morses bisarra pantomim-home run. Orioles och A’s överraskningssäsonger. Raul Ibanez pinch hit home runs i ALDS. The Kung-Fu Panda. Och såklart 2012 års citat: ”That’s a clown question, bro.”

Klicka på 2012 års bäste spelare och njut.

Trout

Music Monday: Enter Sandman

Kickstartar veckan med en låt som för alltid kommer leva kvar i The Bronx. Enter Sandman är den låt som spelas upp i högtalarsystemet när det är dags för Mariano Rivera att stänga matchen. Men det kunde faktiskt ha blivit Guns n Roses. Själv skiter han faktiskt i vilket.

Riveras entré till Enter Sandman är en av de mest kända inom amerikansk proffsidrott. Idén uppstod när skrivbordsgubbarna på Yankee Stadium 1998 såg Padres Trevor Hoffman göra entré till AC/DC:s Hells Bells. På agendan för 1999 fanns att hitta en skön rockrökare till Mo.

Under de första matcherna testade man faktiskt både Welcome to the Jungle och Paradise City utan succé. Och det kan man ju förstå. Som tur var jobbade en ung f.d. MTV-anställd på Yankee Stadium just då. Han hade fått nog, tog med sig sitt privata CD-case och drog in Metallicas svarta album från 1991. It stuck.

”Say your prayers little one, don’t forget my son, to include everyone, I tuck you in, warm within, keep you free from sin, ‘til the Sandman he comes.”

Videoklippet ovan är från när Metallica uppträdde på Rock and Roll Hall of Fame-konserten 2009, med mäktiga bilder på Mariano Rivera i bakgrunden, förevigt förknippad med låten. Själv bryr han sig som sagt inte ett skit. Han ska in och kasta strikes. Oavsett musik.

”I never said that I didn’t like it, but I didn’t care about the song, I didn’t pick the song. I don’t pay attention to the music. When I go in there, I’m going to business. I have a job to do, that’s it.”

Videotipstack till @anwest1

Weekend Video: A-Rod’s first career hit

Höftskadan som upptäcktes häromdagen kanske är förklaringen till hans usla höst. Själv hoppas jag på det. Få spelare i samma generation har haft samma extrema talang som A-Rod och extrem talang kan jag aldrig få nog av att titta på.

Efter hur säsongen 2012 slutade för en tungfotad strikeoutmaskin med sisådär 30 miljoner dollar i årslön är det lätt att glömma hur det började – en ung shortstop med lång, slank kroppsbyggnad och snabba fötter. ”Alex Rodriguez with that tremendous speed” kämpar sig till sin första major league-hit. Det har blivit exakt 2900 ytterligare hits efter den. Det tycker jag kan vara förtjänt av ett litet klipp från 1994, som en lycka-till-med-rehaben-hälsning till en av vår tids största.

A-Rod rookie