In my pocket

baseball-nd

Jag läser en stor mängd artiklar varje vecka om Major League. Eller, läser och läser. Vissa artiklar skummar jag, vissa ser jag bara rubrikerna på men några artiklar fastnar i mitt Pocket-konto för mer grundlig läsning. I detta härliga transparenta samhälle tänkte jag det vore bra att delge mig av några av de artiklar jag känner var något extra. Något jag förhoppningsvis tänker göra varje fredag. Here we go.

David Schoenfield på ESPN anser att Washington Nationals har stora möjligheter att vinna 105 matcher i år. Något som bara har skett fem gånger de trettio senaste åren. Problemet menar David är att de ska möta Braves och Phillies nitton gånger. Det är bara att hålla med. Tror att Braves kommer grusa de drömmarna. Men det viktiga är ju att vinna divisionen. Och det kommer Nats att göra. Det är jag inte alls så säker på faktiskt. Nationals har aldrig haft ett liknande favorittryck och Braves är riktigt, riktigt bra.

Veckans mest rörande läsning var Zack Meisels reportage om The Duncans, en familj som har drabbats av tunga tragedier. Håller tummarna för att Shelley ska ta en plats på Rays roster i år. Följ gärna upp med att läsa Anthony Castrovinces intervju med Shelley Duncan. Jag slås själv av tanken att om jag bara fick spela baseboll i Major League skulle livet smaka vaniljyoghurt, men så enkelt är det inte ju.

Sen vet jag inte riktigt hur jag hittade till Star-Telegrams Randy Galloway och hans artikel i söndags om kraftmätningen i Arlington. Är Nolan Ryan på väg bort? Astros?

När jag läste Yankeesbloggens inlägg om matchen mellan Dominikanska republiken och Yankees slogs jag av tanken att det är precis så Yankees infield skulle se ut om Robinson Cano blev skadad. Och dagen efter fick jag vatten på min kvarn när Mike Axisa på River Avenue Blues menar att Robinson Cano just nu är the most important player in baseball.

Avslutningsvis bör jag väl nämna något om Kansas City Royals. I skrivande stund har de bara förlorat en match i år. Men betyder den starten någonting alls? Ända sedan jag köpte en grå Royals-keps (troligen den keps jag använt mest i mina dagar, i alla fall om man invändigt tittar på svettavlagringarna) och Johnny Damon debuterade där 1995 har det funnits en plats för Royals i mitt basebollhjärta, så jag hoppas givetvis att det är något positivt. Men både MLB.com och bloggen Royals Review menar att det inte behöver betyda ett skit – men winning never hurts, right?

Åsikter på artiklarna eller tips på andra artiklar från veckan? Kommentarsfältet är ditt. Och fritt.

Swing away!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s